Trilogi 2 | |
Så mycket ondska inom mig. | |
Hatet vill bryta ned mig, krossa allt omkring mig. | |
Viljan att göra gott minskar, samtidigt som minuterna rinner ur mitt liv. | |
Paniken, ångesten, hopplösheten... | |
De tre ovise männen som åter gör sig hörda. | |
Tre gringos som hotar mig med sina puffror. | |
Som en skadeskjuten fågel försöker jag rädda mig från slutet. | |
Men vattnet är kallt och stegen är hal. | |
Jag faller åter ned genom den tunna isen. | |
Den bär mig inte längre, och mina egna krafter orkar inte hålla huvudet över ytan. | |
/ josef 1999-0502-23.29 |